Gränshinderkonferens 2022
Ett år med "Ditt Gränsproblem"
Ett år har gått med det digitala verktyget "Ditt gränsproblem", som medborgare och företag kan använda för att rapportera gränshinder. På gränshinderkonferensen i Malmö 2022 fick vi höra projektledare Oskar Danielsson från Grensetjänsten Norge - Sverige berätta lite mer om projektet med att ta fram verktyget, och pratade om hur det har tagits emot och hur arbetet med gränshinder går.
På Øresunddirekt har vi fått många rapporter om gränshinder från dansk-svenska gränspendlare sedan "Ditt gränsproblem" lanserades, och det är inte förvånande att många av dem handlade om Corona-pandemin. De coronarelaterade gränshindren hanterades löpande, och lyckligtvis har vi kunnat eliminera de flesta coronarelaterade hinder efter hand.
Om vi ska ta med oss något positivt från arbetet med gränshinder som uppstod under Coronapandemin är det att det blev tydligt hur allvarligt vissa av hindren påverkar gränspendlarnas liv. Därför ser vi nu att gränshinder har hamnat högre upp på den politiska dagordningen, vilket förhoppningsvis kan bidra till att underlätta arbetet med lösningar nu och i framtiden.
Under årets gränshinderkonferens har vi undersökt några aktuella gränshinder för att ta pulsen på de mest angelägna frågorna och deras lösningar. Vi har sammanfattat de viktigaste punkterna från konferensen nedan.
Gränshinderkonferensen 2022 på Skånes Landshövdings residens i Malmö.
Bankrelaterade gränshinder
En stor del av de rapporterade gränshinder från Öresundsregionen gäller bankproblem. Särskilt att öppna ett bankkonto på andra sidan sundet har orsakat många problem.
Skapa ett bankkonto
Peter Göransson, senior rådgivare från Svenska Bankföreningen, berättade om några av de problem som kan uppstå när en gränspendlare behöver öppna ett bankkonto på andra sidan sundet, oavsett om det är i Danmark eller Sverige. Många människor har svårt att skapa ett lönekonto i sitt arbetsland, till exempel för att de inte har ett personnummer, e-legitimation eller nationellt ID.
Enligt EU:s regler kan man inte nekas ett konto så länge man kan identifiera sig, förklarade Peter Göransson, men problemet uppstår ändå gång på gång. Problemet handlar om bankens möjligheter att identifiera kunden, vilket kan vara svårt om kunden inte har en e-legitimation eller ett nationellt ID. Bedömningen från Svenska Bankföreningen är att det också är svårt för bankerna att göra automatiska kontroller mellan olika myndigheter i de två länderna, inklusive skattemyndigheter, Bolagsverket med flera. Detta leder också till en rad andra problem, t.ex. långsamma överföringar mellan länder. Peter Göransson är dock optimistisk när det gäller det sistnämnda, eftersom det finns en internationell önskan att skapa ett verktyg för snabba överföringar mellan konton i olika länder.
Kreditvärdighet i hemlandet
Om du har din inkomst i ett annat land än ditt hemland kan det skapa problem om du till exempel måste bevisa din kreditvärdighet i ditt hemland. I hemlandet finns det ingen synlig inkomst om lönen utbetalas till ett utländskt konto, vilket skapar problem för pendlare som till exempel vill ta lån i hemlandet. En del av lösningen är att inrätta system som gör det lättare för bankerna att hämta information mellan länder, säger Peter Göransson på Svenska Bankföreningen.
E-legitimation
Ett annat viktigt tema på konferensen var frågan om e-identifiering. Särskilt i Sverige används e-legitimation för många saker, och många gränspendlare har inte tillgång till e-legitimation om de inte har ett svenskt personnummer.
Även om en dansk har ett svenskt samordningsnummer är detta inte avsett för identifiering, och därför kan bankerna inte utfärda e-legitimation på grundval av ett samordningsnummer. Det pågår dock ett arbete med att utveckla samordningsnumret, säger Peter Göransson, så att det blir lättare att identifiera sig för olika myndigheter, vilket förhoppningsvis kommer att underlätta vissa bankrelaterade gränshinder.
Finns det några utsikter till en lösning på de bankrelaterade gränshindren?
Flera av de bankrelaterade gränshindren handlar i huvudsak om att bevisa sin identitet. Detta beror på bankernas interna hantering, vilket kan tyda på att tydligare gemensamma riktlinjer bör fastställas för bankernas hantering av bankärenden för pendlare som reser över gränserna.
Budskapet från Peter på konferensen var att han i grunden ser optimistiskt på framtiden: "Vi har aldrig haft så många betalningsalternativ som i dag. För trettio år sedan tog vi fysiskt ut pengar och betalade våra räkningar på postkontoret", säger Peter och tillägger att förändringar tar tid. Det är inte bara en fråga om teknisk utveckling, utan också en fråga om bankernas interna godkännanden, och därför tar det lång tid att förändra.
Trafik över Öresund
En annan stor källa till frustration för gränspendlare i Öresundsregionen är trafiken. Inställda, försenade och korta tåg skapar stor osäkerhet för pendlare som är beroende av tågtrafiken för att till exempel hämta sina barn i tid.
Som Skånetrafikens enhetschef Carl Björklund förklarade på konferensen, går tågen mellan Danmark och Sverige med tio minuters mellanrum under rusningstid, och anledningen till att de inte går oftare är att det bara finns ett spår från Öresundsbron till Hyllie station i Sverige. Därför finns det i princip ingen tid för fler tåg att passera, och förseningar kan uppstå på linjen av samma anledning.
Avslutningsvis gav Carl Björklund oss en inblick i valet av nya Öresundståg, vilket är ett arbete som Skånetrafiken har börjat titta på. Skånetrafiken är medveten om pendlarnas behov av ett nytt tåg som kan minska trängseln på linjen. Därför är en av de saker som de noga överväger tillgängligheten för funktionshindrade personer och personer med mycket och stort bagage eller cyklar. De nuvarande tågen uppfyller inte dessa behov tillräckligt bra, men samtidigt är tågen inte tillräckligt gamla för att kunna ersättas, vilket är anledningen till att de första nya Öresundstågen realistiskt sett inte kommer att gå på räls förrän omkring 2030, förklarade Carl Björklund.
Stark tro på Öresundsregionen
Under konferensen om gränshinder stod det klart att det finns en stark tro på Öresundsregionen. Det finns mycket att arbeta med, men som Landshövding Anneli Hulthén påpekade finns det en stark drivkraft och energi att inte ge upp, och det är just därför vi samlades för att diskutera gränshinder så att vi bättre kan bidra till att lösa dem nu och i framtiden.
Projektet "Ditt gränsproblem" är ett samarbete mellan Øresunddirekt, som företräder den dansk-svenska gränsen, gränstjänsten mellan Sverige, Norge och Finland och gränstjänsten mellan Norge och Sverige.
