Svenska valet – en rysare in i det sista

Huvuddragen

Socialdemokraterna (28,1 procent) förblir Sveriges klart största parti och Magdalena Andersson har därmed förstahandspositionen i försöken att bilda en ny regering. Samtidigt är resultatet historiskt svagt för partiet.

Moderaterna (19,9 procent) gör ett betydligt starkare val än väntat och återtar positionen som Sveriges näst största parti. Resultatet stärker Ulf Kristerssons ställning inom det borgerliga blocket.

Sverigedemokraterna (cirka 17,5 procent) backar och förlorar positionen som näst största parti. Det är första gången sedan partiets inträde i riksdagen som SD går tillbaka i ett riksdagsval.

Liberalerna blir en av valets stora överraskningar. Partiet klarar riksdagsspärren med god marginal och får 5,4 procent. Även Vänsterpartiet stärker sin position.

Valdeltagandet sjunker för andra valet i rad och ligger preliminärt på omkring 80,3 procent, jämfört med 84,2 procent 2022.

Regeringsbildningen kan bli komplicerad

Ett övertag i mandat innebär inte automatiskt att oppositionen kan bilda regering. Centerpartiet och Vänsterpartiet står långt ifrån varandra i flera ekonomiska frågor, och Centerpartiet har motsatt sig en regering där Vänsterpartiet ingår. Vänsterpartiet har samtidigt krävt ett större inflytande över regeringspolitiken.

Moderaterna har därför ännu inte gett upp möjligheten att hitta ett parlamentariskt underlag för en fortsatt borgerlig regering.

Den nya riksdagen samlas den 28 september och väljer då talman. Tidigast dagen därefter kan talmannen lägga fram ett förslag till statsminister. Sverige kan därmed gå mot flera veckor av förhandlingar innan regeringsfrågan är löst.

Fortsatt borgerligt styre i Region Skåne

Något tydligt maktskifte ser inte ut att ske i Region Skåne. Tidöpartierna samlar preliminärt 76 av regionfullmäktiges 149 mandat, mot 73 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet.

Det talar för att regionstyrelsens ordförande Carl-Johan Sonesson (M) kan få förnyat förtroende för en tredje mandatperiod. Samtidigt visar det jämna resultatet att den borgerliga dominansen i regionen är mindre självklar än tidigare.

Även i Halland ser de politiska förändringarna ut att bli begränsade. Den styrande Alliansen, M, C, KD och L, får preliminärt 34 av 71 mandat och är därmed fortsatt beroende av stöd utanför den egna konstellationen.

Malmö går mot tydligare rödgrönt styre

Socialdemokraterna behåller positionen som största parti i Malmö. Vänsterpartiet gör samtidigt ett starkt val, medan Sverigedemokraterna backar. Det lokala missnöjespartiet Malmölistan tar två mandat.

Tillsammans får S, V och MP egen majoritet i kommunfullmäktige. Det minskar behovet av bredare samarbeten och talar för ett tydligare profilerat rödgrönt styre under den kommande mandatperioden.
I Helsingborg är Socialdemokraterna åter största parti, men det borgerliga styret ser ut att kunna sitta kvar. Beroendet av Sverigedemokraterna kan samtidigt öka och ge partiet större inflytande över kommunpolitiken.

I Lund förblir Socialdemokraterna största parti samtidigt som Moderaterna gör ett starkt val och Miljöpartiet går fram. Liberalerna hör däremot till valets stora förlorare i kommunen.

Vad betyder valet för Öresundsregionen?

Trots det mycket jämna nationella valet ser de politiska majoriteterna i Region Skåne och Region Halland ut att bestå, samtidigt som flera av Greater Copenhagens viktigaste svenska kommuner går mot relativt stabila styren.

Den största osäkerheten finns därför på nationell nivå. En utdragen regeringsbildning kan fördröja beslut och skapa osäkerhet kring prioriteringar i statsbudgeten och den nationella politiken.

Samtidigt har Öresundsfrågorna fått en tydligare plats i svensk politik. Flera konkreta frågor blir viktiga att följa under den kommande mandatperioden:

• Öresundsbrons framtida överskott. Riksdagen har beslutat att statens framtida intäkter från bron ska användas till transportinfrastruktur i Öresundsregionen, och regeringen har utsett Skånes landshövding till förhandlare. Hur pengarna ska användas – och vilka projekt som prioriteras – blir en viktig fråga under nästa mandatperiod.
  
  
• En ny fast förbindelse över Öresund. Moderaterna i Skåne vill att Sverige och Danmark inleder en bilateral utredning om ytterligare en fast förbindelse. I Helsingborg finns samtidigt ett starkt lokalt politiskt stöd, från bland annat M och S, för en fast HH-förbindelse. Region Skåne och Greater Copenhagen har sedan tidigare pekat ut både HH-förbindelsen och Öresundsmetron Malmö–Köpenhamn som strategiskt viktiga projekt.
  
  
• Priset för att resa över Öresund. Här finns tydligare politiska skillnader. Centerpartiet i Skåne har gått till val på att på sikt göra Öresundsbron avgiftsfri. Liberalerna i Skåne har avvisat förslaget och argumenterar i stället för att brointäkterna ska kunna bidra till framtida infrastruktur. Miljöpartiet har bland annat föreslagit halverade priser för kollektivtrafikresor över Öresund.
  
  
• Gränskontroller och fri rörlighet. Frågan om de svenska gränskontrollerna mot Danmark är fortsatt viktig för regionen. Bland annat Liberalerna i Skåne har profilerat sig tydligt mot de långvariga kontrollerna och vill se lösningar som stärker den fria rörligheten. Även Moderaterna i Skåne betonar i sitt regionala program att tillfälliga gränskontroller bör ersättas med lösningar som bättre möjliggör pendling och regional integration.
  
  
• Gränshinder på arbetsmarknaden. Skatt, socialförsäkring, distansarbete och regler för personer som arbetar i båda länderna fortsätter att påverka möjligheten att skapa en verkligt gemensam arbetsmarknad. Det nya Öresundsavtalet har löst vissa skattefrågor, men flera hinder återstår, inte minst inom socialförsäkringsområdet.
  
  
• Kapaciteten efter Fehmarn Bält. När den fasta förbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar väntas trycket på järnvägarna och Öresundsförbindelsen öka ytterligare. Kapaciteten på bland annat Södra stambanan, Västkustbanan och över själva Öresund blir därför i allt högre grad en nationell konkurrenskraftsfråga.

Slutsats

Valresultatet förändrar inte i grunden de politiska förutsättningarna för Öresundsregionen. Det finns ett brett stöd för att stärka Öresundsregionens konkurrenskraft och för en bättre fungerande gemensam arbetsmarknad.

Däremot finns tydliga politiska skillnader kring hur integrationen ska stärkas – exempelvis när det gäller broavgifter, gränskontroller, finansiering av ny infrastruktur och prioriteringen mellan olika framtida förbindelser.

Det blir därför viktigt att följa både regeringsbildningen och de konkreta beslut som väntar kring Öresundsbrons överskott, framtida transportkapacitet och kvarvarande gränshinder.

En långdragen regeringsbildning kan bromsa vissa nationella processer på kort sikt, men Öresundsfrågorna ser samtidigt ut att behålla – och på flera områden stärka – sin politiska betydelse under den kommande mandatperioden.

Läs mer och följ resultaten på val.se